4 veckors vfu

Nu är VFUn slut, hur känns det?
Jag trodde aldrig att fyra veckor kunde gå så snabbt. Jag har varit med om mycket men jag önskar att VFUn inte var slut än! Det finns mycket som jag behöver öva mer på. Betyg och betygssättning till exempel. Min LLU och jag sa att vi skulle titta på det tillsammans vi hade egentligen inte tid till att prata om det mer än att skrapa lite på ytan. Min LLU har betygssättningen i ryggmärgen vilket jag inte har. Jag hade behövt många veckor till på VFU... Jag tycker att det är riktigt tråkigt att inte vara kvar nu när jag äntligen börjat kunna alla elevers namn. Några elevers namn har satt sig på minnet men det beror ofta på att det är de eleverna som krävt mest uppmärksamhet. Ofta lär man sig namnen på de mest högljudda eleverna. De som håller sig i bakgrunden får inte alls samma uppmärksamhet.

Vad har jag lärt mig under denna VFU?

Läraryrket innehåller så mycket mer än undervisning. Detta hade jag, som säkert många andra, räknat ut innan. En planering fungerar inte på alla (ganska självklart det med). Klasserna kan skilja sig mycket åt. Tidpunkten för lektionen kan göra väldigt mycket. Min egen prestation kan variera mycket m.m.

Det är viktigt att ha en planering, utan planering i ett rörigt klassrum är inget att rekommendera. 

Jag är nöjd med mina insatser i undervisningen men jag kommer förhoppningsvis ta ännu större ansvar och planera mer kommande VFU. De första veckorna kände jag mig väldigt vilsen i skolvärlden.

Skillnader mellan hem- och konsumentkunskap och svenska?

Jag har som sagt varit ute på VFU i hem- och konsumentkunskap förut men inte svenska. Det finns en del skillnader tycker jag. Dels är det lektionssalen. Nu i svenskämnet tillbringade jag mycket tid i en vanlig lektionssal med kateder längst fram och en stor whiteboard. Jag undervisade mycket framför klassen och mycket muntligt. Det var bra för mig att öva på att stå framför klassen men nu i efterhand tänker jag att jag kunde varierat undervisningen mycket mer. Det får vänta till nästa gång. I hem- och konsumentkunskapen har jag erfarenhet av korta genomgångar för att eleverna ska arbeta tillsammans eller själva i kök på olika sätt. I den hk-salen jag undervisat under tidigare VFU har inte salen varit optimal för längre teorilektioner eftersom salen främst hade plats för köken. Det ämnet har också för det mesta varit mycket praktiskt. I svenskan var det ofta helklasser och i hemkunskapen nästan alltid halvklasser. Lektionstiderna skiljer väldigt mycket åt också. I hem- och konsumentkunskapen träffade jag samma klass varje eller varannan vecka, ca 180 minuter per tillfälle men nu i svenskan träffade jag eleverna tre gånger i veckan i för det mesta 40 eller 50 minuter åt gången.  Jag tycker om kontinuiteten i svenskalektionerna. Eleverna hade ofta det man gjort lektionen innan färskt i minnet vilket jag uppskattar. 

Undervisningsstillfällen!

Jag har valt att skriva ihop ett längre inlägg om undervisningstillfällen eftersom det var en lektionsserie jag höll i. 

Planering 

Min LLU lade grunden för arbetsområdet genom att skriva en LPP (lokal pedagogisk planering) om vad som skulle genomföras. Jag fick sedan välja vad jag ville arbeta med. Eftersom det nya arbetsområdet skulle ha sagotema kändes det naturligt för mig att börja med de punkter jag skriver nedan.

Mål

Målet med lektionsserien var att ta upp
- sagans specifika kännetecken

• sagans historia
• sagans uppbyggnad och berättarmönster 
• om folksagan

Punkter från centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­ byggnad och språkliga drag. 
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets­ och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. 
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. 

Detta är några av punkterna som kan rymmas i detta sagotema men det skulle säkert kunna fyllas ut med ännu fler punkter.

Kunskapskrav

I planeringen till undervisningen har vi utgått ifrån kunskapskraven i svenska. För betyg A ska dessa krav vara uppfyllda:

”Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. 

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. 

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. 

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. 

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.”

Genomförande

Lektion 1.
Jag gick igenom LPPn med eleverna. Jag började med att förklara vilka områden de skulle få arbeta med och att arbetet skulle sträcka sig över flera veckor, även efter jullovet. Jag berättade att de kommer att få arbeta med många av svenskans delar så som att läsa, skriva, tolka och diskutera. Jag berättade hur detta sagotema är kopplat till det centrala innehålet och kunskapskraven. För att inte krångla till det mer än nödvändigt med kunskapskraven valde jag och min LLU att skriva i LPPn att det som avgör vilket betyg du når som elev är hur bra du klarar av uppgifterna/arbetet med de punkterna ur centralt innehåll som vi tog upp. Efter genomgången av LPPn fick eleverna läsa i sin skönlitterära bok som de skulle skriva bokrecension av.

Lektion 2.

Jag läste folksagan Rödluvan högt för klassen. Det var till en början svårt att få dem att vara tysta och lyssna. Det var väldigt ovant att läsa högt. Efter högläsningen fick eleverna själva läsa en kortare berättelse och svara på frågor om texten, jag använde mig av Svenska Direkt 7. Jag samlade in elevernas svar på frågorna och läste dem.

Lektion 3.
Jag började med att återknyta till förra lektionen. Jag delade ut de insamlade svaren på frågorna från lektionen innan. Jag insåg precis strax efter lektion 2 att jag inte hade någon vidare tanke med varför jag samlade in frågorna så därför bestämde jag mig för att läsa igenom svaren, skriva ”OK” på dem och dela ut dem igen. Jag sa till eleverna, som genast började fråga efter betyg, att jag inte satt något betyg på frågorna eftersom jag mest ville göra en avstämning på att de kan ta instruktioner och färdigställa en uppgift på en lektion. 

     Sedan övergick jag till min lektionsplanering för lektion 3. Jag berättade om sagans ursprung, om muntligt berättande, hur sagor spreds förr, om bröderna Grimm. Sedan gick jag igenom typiska drag för folksagan. Jag försökte få in eleverna i samtalet till en viss del och återkoppla och ge exempel från Rödluvan som vi hade läst lektionen innan.

    Jag stod framme vid tavlan och berättade för klassen. De hade anteckningsblock och penna redo. Jag skrev upp viktiga punkter av det jag berättade om som de fick anteckna för att sedan ha som underlag inför kommande prov. Genomgången gick bra och eleverna lyssnade uppmärksamt. Mot sista delen av lektionen bröt jag genomgången och eleverna fick läsa en version av Bockarna Bruse. Vi diskuterade sedan vilka typiska drag som fanns i sagan för att återkoppla till den genomgång jag precis hade haft. Det var också en övning för en kommande uppgift där eleverna ska få analysera sagor, deras uppbyggnad och händelseförlopp.

Jag deltog under fler lektioner än de jag beskrivit ovan och vissa lektioner inledde jag och min LLU avslutade. Några lektioner gick till att göra prov, ha läsförståelse och läsning av skönlitterär bok och då var jag inte lika delaktig. 

I Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen står det bland annat om hur en lärare bör leda sin undervisning. Man ska som lärare "strukturera och styra upp de processer som ser i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande, (Skolverket 2011, s. 17) Jag och min LLU ville få in många olika delar under det arbetsområde som vi startade upp under min VFU. Min undervisning bestod främst av genomgångar i helklass, högläsning, enskild läsning. Eftersom min LLU fortsätter med arbetsområdet även efter min VFU kommer hon fortsätta med undervisningen då eleverna bland annat ska få skriva egna sagor, diskutera sagors form och berättarmönster och tillsammans se en film som de sedan ska diskutera berättarmönster ur.

Gnäll eller något som faktiskt behövs?

Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om positiva lärare. Självklart finns det två sidor av samma mynt. Under dessa fyra veckor av VFU har jag väldigt många gånger mötts av lärare som säger:

”Åh, men det var ju så mycket bättre förr!” 

”Hade jag varit elev i dagens skola hade jag aldrig valt att bli lärare” 

”Ja, hur tycker du som VFU-student det är att vara ute och mötas av detta?”
+ många andra liknande uttalanden. 

Jag har insett att personalrummet inte är den mest positiva mötesplatsen i skolan i dessa dagar. De första dagarna blev jag bara trött på detta ältande. Men efter ett tag började jag istället tänka att detta missnöjessnack kanske är nödvändigt för vissa av lärarna på skolan. De får komma till personalrummet, få ta en kopp kaffe, få gnälla lite... Lämna det där för att sedan gå vidare med ett lite lättare hjärta. Eller? Jag hoppas att det är så att lärarna mest behöver få ut sin frustration i ord för att sedan orka med. Jag hoppas detta ältande av det negativa kan vändas till något positivt som får lärarna att orka med resten av dagen.

Jag tror att alla arbeten har positiva och negativa sidor. Jag inser själv att jag lätt fastnar i det som inte gick så bra. När jag kommer hem efter en heldag på skolan är det ofta det som kanske inte gick så bra som snurrar i huvudet. Det kan vara så att jag haft två lyckade lektioner den dagen och en mindre lyckad. Ändå är det den mindre lyckade lektionen som får mest utrymme. Det som går bra slinker omärkbart förbi, utan större reflektion. Det som går mindre bra däremot ältas och ältas och ältas, in i oändligheten.

Därför kanske det är bra för många lärare att få detta ältande utanför sitt egna huvud och kunna släppa det sedan. Tyvärr sitter jag som student ofta jämte i personalrummet och får höra detta. Jag har fått många ursäkter från lärare som inser att de inte gör den bästa reklamen för läraryrket genom att ”gnälla”. 

Personligen blir jag mer och mer övertygad över att jag faktiskt vill bli lärare, förändra och förbättra men jag vet andra lärarstudenter som helt enkelt har gett upp.

Vad tycker ni om detta? Vad har ni för upplevelser från VFU:n? 

Vad har vi arbetat med i skolan under VFU:n?

Under dessa fyra veckor har vi hunnit med en hel del. Min LLU undervisar i två årskurs 7, två årskurs 8 och en mindre grupp i svenska som andraspråk.

Vi har arbetat med läsförståelse i både årskurs 7 och 8. Eleverna har fått läsa en bestämd text för att sedan få frågor om texten som besvaras skriftligt. Jag och min LLU har rättat en del av läsförståelserna tillsammans. Efter rättning och genomgång av läsförståelsen var det dags att börja arbeta med ett nytt område med årskurs 7. Jag och min LLU planerade en del av innehållet tillsammans med själva arbetsområdet planerade hon själv då hon ville att arbetsområdet skulle pågå under flera veckor och även in på vårterminen.  

Det nya arbetsområdet har ett sagotema med utgångspunkt i läroboken Svenska Direkt 7. Under min VFU deltog jag i en rad lektioner med sagotema. Vi startade upp arbetet med sagotemat med en genomgång av den lokala pedagogiska planering (LPP) som min LLU sammanställt. Jag planerade och genomförde ett antal lektioner med årskurs 7 som jag kommer skriva ett separat inlägg om.  

Både årskurs 7 och 8 arbetade med läsning av en skönlitterär bok som de skrev bokrecension om och som de lämnade in fredag v. 48. Eleverna valde själva vilken bok de skulle läsa och recensera. Jag anser att det är bra att eleverna får välja sin egen bok efter vad de är intresserade av men det betyder också att det blir en stor skillnad i hur läsningen ser ut i klassrummet. Några elever hade läst flera böcker och redan hunnit skriva fler än en recension medan andra elever knappt läst en bok under hela terminen. Svedner (2010) talar om elevernas läsning och val av litteratur och menar att "Det positiva med att eleverna får välja själva, men problemet är att böckerna inte har något gemensamt tema och att de inte går att diskutera dem eller i övrigt använda dem för gemensamma projekt, eftersom få eller inga läser samma bok" (s.50). Där tycker jag att Svedner har en poäng. Det är svårt att få något vidare boksamtal om eleverna har skilda böcker, visserligen kan mer generella diskussioner uppstå om genretypiska delar ur den litteratur klassen väljer. De flesta elever valde böcker som handlade om barn/ungdomar i deras egen ålder. En fördel att läsa olika böcker är att eleverna kan dela med sig av sina läsupplevelser och tipsa andra. Sedan spelar syftet av läsning stor roll, i detta fall skulle eleverna skriva enskilda recensioner och de hade mycket tid till egen läsning. 

Eleverna i årskurs 8 hade förutom egen läsning och skrivning av bokrecension prov i litteraturhistoria under första delen av min VFU. De första lektionerna läste de de bland annat om antiken, medeltiden och om isländska sagor inför provet. Utgångspunkten för arbetet var läroboken Svenska Direkt 8. 

I svenska som andraspråk har det till stor del varit högläsningsövningar och skrivövningar på olika sätt. Eleverna har kommit väldigt olika långt i sin språkförståelse och språkanvändning så därför är det svårt att få till en undervisning som passar alla trots den lilla grupp som svenska som andraspråk består av.

Jag har under min VFU fokuserat mest på årskurs 7 när jag har planerat och genomfört undervisning. 

IKT i skolan

Jag har tänkt skriva lite om hur IKT används på skolan. Alla lärare har utbildning i IKT sedan några år tillbaka. Både lärare och elever har varsin dator. Förut hade lärarna på skolan tillgång och hjälp av 5 stycken IKT pedagoger. För ungefär 1 år sedan blev flera av dem uppsagda på grund av ekonomiska skäl. På grund av det har arbetet med IKT på skolan avstannat något.

På skolan används datorn på olika sätt i undervisningen. Enligt min LLU ser användningen av IKT väldigt olika ut beroende på lärare och ämne.

Min LLU använder främst datorn i undervisningen som ett hjälpmedel. Bland annat använder många elever datorn för att föra anteckningar. Det ser min LLU som en fördel för de elever som annars har svårt för att skriva.

Skolan använder Hjärntorget, en plattform där lärarna lägger ut planering och ger respons på arbeten m.m. Eleverna lämnar in arbeten via Hjärntorget. 

Min LLU har använt IKT men vid arbete med powerpoint ibland känt sig begränsad. Hon är positiv till den nya tekniken och dess möjligheter men kan känna att det är svårt att få in i undervisningen på ett bra sätt . Hon framhåller att eleverna ofta är duktigare än lärare och tillsammans kan vi lära oss mer. Hon tycker det är smidigt att använda projektorn som finns i klassrummet för att visa film och tycker om att kombinera gammalt och nytt. I svenskan utgår hon mycket ifrån läromedel som är nyinköpt.

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det en del skrivet om användningen av dator. I centralt innehåll för årskurs 7-9 hittar jag två punkter som konkret tar upp datoranvändande:
"Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier." (Skolverket 2011, s. 226)
och
"Informationssökning på biblioteket och Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer." (Skolverket 2011, s. 227)

Eleverna på min VFU använder ofta datorn när de skriver, när jag var ute på VFU var det främst för att skriva en bokrecension.

Läromedel i skolan

Dags för ett styrt inlägg! Jag utgår ifrån några frågor nedan som jag sedan svarar på utifrån hur det ser ut på min VFU och utefter vad min LLU tycker.

Vad finns för läromedel i svenska på skolan?
I undervisningen i klass 7 och 8 används läromedlet Svenska direkt. Materialet är nyinköpt och min LLU använder läromedlet i undervisningen i stor utsträckning. Läromedlet är uppbygd av en faktadel och en antologi med olika sorters texter, berättelser och noveller. Ett annat läromedel är Läspasset som används vid läsförståelse. Det finns tre olika nivåer av den boken. Utöver dessa finns ordkunskapsläromedel. 9:or använder sig av Genrekoden som är väldigt bra enligt min LLU. Min LLU:are undervisar för närvarande enbart årskurs 7 och 8. Undervisningen är till stor del styrd av läromedlet. Det beror på att läromedlet Svenska direkt är nya. Min LLU:are anser att det ofta finns mycket bra att hämta därifrån men att det är viktigt att anpassa till sin egen undervisning. 

Vilka klassuppsättningar av skönlitteratur finns?Det finns inga hela klassuppsättningar. Det finns ett bibliotek i närheten av skolan som besöks då och då. Behövs det klassuppsättningar av böcker bokas det via skolbibliotekscentralen. Smidigt och billigt.

I vilken utsträckning uppfattar du att undervisningen är läroboksstyrd?Undervisningen är till stor del styrt av läromedelen. Min LLU menar att det är bra att utgå från det nu när de är så nya. Det finns även bra material till de nya läromedlen så som cd-skivor för att lyssna på texter. Fördelarna med läromedlen är att det blir tydligt för eleverna vad man gör . Många elever behöver en struktur för att delta och klara av undervisningen. Som lärare behöver man inte hela tiden skapa eget och nytt. Det går väldigt bra att utgå ifrån läromedel menar min LLU.

VFU

Myter och vissna krukväxter

Uti vår hage där växa blå bär. 
Kom hjärtansfröjd! 
Vill du mig något, så träffas vi där. 
Kom liljor och akvileja, kom rosor och salivia! 
Kom ljuva krusmynta, kom hjärtansfröjd!


Förra veckan läste vi delar av Per Nilssons Hjärtans fröjd. Den finns med i några olika läromedel vi använder i olika svårighetsgrad, även olika delar av berättelsen finns med. Jag har nog inte läst något av Per Nilsson förut men det vill jag göra nu. Hans språk är verkligen underhållande.I Hjärtansfröjd får huvudpersonen en kruka citronmeliss (växten kallas även hjärtansfröjd) av tjejen han är kär i. Sedan har de musik i skolan och musikläraren berättar att dessa blommor (som räknas upp i Uti vår hage) förr användes till abort. 

Sången Uti vår hage brukade vi sjunga med en kör jag var med i under högstadiet. Då var det bara en fin sång för mig. Jag tycker fortfarande den är fin men nu fick sången en helt annan innebörd för mig. Men efter lite googlande finner jag att det är en myt... intressant ändå. Eller hur källkritisk ska man vara?! Ska undersöka detta när jag har tid, haha!
Jag blev inspirerad och köpte en kruka citronmeliss. Den luktade väldigt gott! Kokade te och hade lite i.

I söndags kväll hade den vissnat...


Jahopp alltid lär man sig något nytt!

Skolans underbara värld!

"Hej och välkommen till ännu en dag i skolans underbara värld!"
Så öppnade min idrottslärare i högstadiet i princip varje lektion vi hade med honom. Jag tror det flesta i klassen tyckte han var tjatig och överdrivet positiv. Som lärare behöver man nog vara överdrivet positiv!

När jag gick i högstadiet eller kanske innan det trodde jag att lärarens enda uppgift är att hålla i lektioner, undervisa sina elever. Då som nu är det inte riktigt så.

Förutom undervisning har läraren många andra uppgifter i skolan. Planering av lektioner till exempel. Den tiden går ofta åt till mycket annat som måste göras. Det kan handla om kontakt med föräldrar och elever. Särskilt i dessa tider när närvarorutinerna blir extra granskade. Dessutom är det andra saker som polisanmälningar, elever som blir avstängda, bråk och droger och även mindre problem som behöver redas ut.

Nu kanske detta inlägg låter väldigt negativt men jag är positiv och ibland förvånad till de flesta lärares inställning. Att komma in i skolverksamheten som jag gör nu kan nästan kännas som en chock. Mycket handlar om inställning. Kanske låter det klyschigt men jag tycker mycket hänger på vad man själv gör det till!

Dagens ros går till alla positiva lärare där ute!
(Och min överdrivet positiva idrottslärare i högstadiet)

Söndag

Första veckan är redan över. Även helgen efter första veckan är över, oj vad tiden går! Jag hade tänkt publicera ett första styrt inlägg nu i helgen men jag har inte hunnit!
Jag lyckas alltid skjuta upp saker som inte är helt tvungna att göra. Sedan gör jag det till slut under tidspress när jag verkligen måste. Så jag ska skärpa mig och publicera lite inlägg nu i veckan! Någon gång måste man lära sig.

Första veckan gick ganska fort. Många nya intryck! Förut har jag bara varit ute på VFU i hem- och konsumentkunskap. Denna VFU är den första med svenskämnet.
Att ta plats, att leda lektioner, att ta ansvar. HJÄLP! I skrivandets stund får jag faktiskt ångest. Men det är ju söndag, klassisk söndagsångest.

Samtidigt ser jag fram emot morgondagen! Denna vecka är det dags för mig att bli mer delaktig. Det känns ovant men jag hoppas jag kommer in i det snart!

En blogg om verksamhetsförlagd utbildning

Hej och hjärtligt välkommen till denna blogg!

Här kommer jag skriva om min VFU. Under de fyra kommande veckorna kommer jag till den största delen befinna mig på en högstadieskola i centrala Göteborg.

Enjoy!