Undervisningsstillfällen!

Jag har valt att skriva ihop ett längre inlägg om undervisningstillfällen eftersom det var en lektionsserie jag höll i. 

Planering 

Min LLU lade grunden för arbetsområdet genom att skriva en LPP (lokal pedagogisk planering) om vad som skulle genomföras. Jag fick sedan välja vad jag ville arbeta med. Eftersom det nya arbetsområdet skulle ha sagotema kändes det naturligt för mig att börja med de punkter jag skriver nedan.

Mål

Målet med lektionsserien var att ta upp
- sagans specifika kännetecken

• sagans historia
• sagans uppbyggnad och berättarmönster 
• om folksagan

Punkter från centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­ byggnad och språkliga drag. 
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets­ och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. 
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. 

Detta är några av punkterna som kan rymmas i detta sagotema men det skulle säkert kunna fyllas ut med ännu fler punkter.

Kunskapskrav

I planeringen till undervisningen har vi utgått ifrån kunskapskraven i svenska. För betyg A ska dessa krav vara uppfyllda:

”Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. 

Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. 

Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. 

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. 

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. 

Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.”

Genomförande

Lektion 1.
Jag gick igenom LPPn med eleverna. Jag började med att förklara vilka områden de skulle få arbeta med och att arbetet skulle sträcka sig över flera veckor, även efter jullovet. Jag berättade att de kommer att få arbeta med många av svenskans delar så som att läsa, skriva, tolka och diskutera. Jag berättade hur detta sagotema är kopplat till det centrala innehålet och kunskapskraven. För att inte krångla till det mer än nödvändigt med kunskapskraven valde jag och min LLU att skriva i LPPn att det som avgör vilket betyg du når som elev är hur bra du klarar av uppgifterna/arbetet med de punkterna ur centralt innehåll som vi tog upp. Efter genomgången av LPPn fick eleverna läsa i sin skönlitterära bok som de skulle skriva bokrecension av.

Lektion 2.

Jag läste folksagan Rödluvan högt för klassen. Det var till en början svårt att få dem att vara tysta och lyssna. Det var väldigt ovant att läsa högt. Efter högläsningen fick eleverna själva läsa en kortare berättelse och svara på frågor om texten, jag använde mig av Svenska Direkt 7. Jag samlade in elevernas svar på frågorna och läste dem.

Lektion 3.
Jag började med att återknyta till förra lektionen. Jag delade ut de insamlade svaren på frågorna från lektionen innan. Jag insåg precis strax efter lektion 2 att jag inte hade någon vidare tanke med varför jag samlade in frågorna så därför bestämde jag mig för att läsa igenom svaren, skriva ”OK” på dem och dela ut dem igen. Jag sa till eleverna, som genast började fråga efter betyg, att jag inte satt något betyg på frågorna eftersom jag mest ville göra en avstämning på att de kan ta instruktioner och färdigställa en uppgift på en lektion. 

     Sedan övergick jag till min lektionsplanering för lektion 3. Jag berättade om sagans ursprung, om muntligt berättande, hur sagor spreds förr, om bröderna Grimm. Sedan gick jag igenom typiska drag för folksagan. Jag försökte få in eleverna i samtalet till en viss del och återkoppla och ge exempel från Rödluvan som vi hade läst lektionen innan.

    Jag stod framme vid tavlan och berättade för klassen. De hade anteckningsblock och penna redo. Jag skrev upp viktiga punkter av det jag berättade om som de fick anteckna för att sedan ha som underlag inför kommande prov. Genomgången gick bra och eleverna lyssnade uppmärksamt. Mot sista delen av lektionen bröt jag genomgången och eleverna fick läsa en version av Bockarna Bruse. Vi diskuterade sedan vilka typiska drag som fanns i sagan för att återkoppla till den genomgång jag precis hade haft. Det var också en övning för en kommande uppgift där eleverna ska få analysera sagor, deras uppbyggnad och händelseförlopp.

Jag deltog under fler lektioner än de jag beskrivit ovan och vissa lektioner inledde jag och min LLU avslutade. Några lektioner gick till att göra prov, ha läsförståelse och läsning av skönlitterär bok och då var jag inte lika delaktig. 

I Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen står det bland annat om hur en lärare bör leda sin undervisning. Man ska som lärare "strukturera och styra upp de processer som ser i undervisningen och skapa balans mellan gemensamma genomgångar och diskussioner, enskilt arbete och samarbete mellan elever för att skapa goda förutsättningar för varje elevs lärande, (Skolverket 2011, s. 17) Jag och min LLU ville få in många olika delar under det arbetsområde som vi startade upp under min VFU. Min undervisning bestod främst av genomgångar i helklass, högläsning, enskild läsning. Eftersom min LLU fortsätter med arbetsområdet även efter min VFU kommer hon fortsätta med undervisningen då eleverna bland annat ska få skriva egna sagor, diskutera sagors form och berättarmönster och tillsammans se en film som de sedan ska diskutera berättarmönster ur.