Jag skrev för ett tag sedan ett inlägg om positiva lärare. Självklart finns det två sidor av samma mynt. Under dessa fyra veckor av VFU har jag väldigt många gånger mötts av lärare som säger:
”Åh, men det var ju så mycket bättre förr!”
”Hade jag varit elev i dagens skola hade jag aldrig valt att bli lärare”
”Ja, hur tycker du som VFU-student det är att vara ute och mötas av detta?”
+ många andra liknande uttalanden.
+ många andra liknande uttalanden.
Jag har insett att personalrummet inte är den mest positiva mötesplatsen i skolan i dessa dagar. De första dagarna blev jag bara trött på detta ältande. Men efter ett tag började jag istället tänka att detta missnöjessnack kanske är nödvändigt för vissa av lärarna på skolan. De får komma till personalrummet, få ta en kopp kaffe, få gnälla lite... Lämna det där för att sedan gå vidare med ett lite lättare hjärta. Eller? Jag hoppas att det är så att lärarna mest behöver få ut sin frustration i ord för att sedan orka med. Jag hoppas detta ältande av det negativa kan vändas till något positivt som får lärarna att orka med resten av dagen.
Jag tror att alla arbeten har positiva och negativa sidor. Jag inser själv att jag lätt fastnar i det som inte gick så bra. När jag kommer hem efter en heldag på skolan är det ofta det som kanske inte gick så bra som snurrar i huvudet. Det kan vara så att jag haft två lyckade lektioner den dagen och en mindre lyckad. Ändå är det den mindre lyckade lektionen som får mest utrymme. Det som går bra slinker omärkbart förbi, utan större reflektion. Det som går mindre bra däremot ältas och ältas och ältas, in i oändligheten.
Därför kanske det är bra för många lärare att få detta ältande utanför sitt egna huvud och kunna släppa det sedan. Tyvärr sitter jag som student ofta jämte i personalrummet och får höra detta. Jag har fått många ursäkter från lärare som inser att de inte gör den bästa reklamen för läraryrket genom att ”gnälla”.
Personligen blir jag mer och mer övertygad över att jag faktiskt vill bli lärare, förändra och förbättra men jag vet andra lärarstudenter som helt enkelt har gett upp.
Vad tycker ni om detta? Vad har ni för upplevelser från VFU:n?
Vad tycker ni om detta? Vad har ni för upplevelser från VFU:n?
Vid min första kontakt med min LLU på min första VFU suckade han djupt, tittade på mig lite bedrövat och frågade "vill du verkligen jobba med det här?". Kände mig då ofantligt motiverad till mina kommande 5,5 års studier. Verkligen.
SvaraRaderaPå min nuvarande praktik har jag dock, tack och lov, varit relativt befriad från gnäll.
Som på gränsen till naivt positiv har jag väldigt svårt att se hur gnäll i personalrummet skulle bidra till en bättre framåtanda på arbetsplatsen. Vissa saker var bättre förr och vissa saker är bättre idag. När jag sökte till GU sa mina föräldrar (som båda är lärare) lite ironiskt att den bästa tiden att bli lärare är nu, för nu kan det bara bli bättre. Och visst är skolan dålig, resurserna för få och nivån lägre - men för att vända skeppet krävs optimism, inte gnäll.
Angående att ta med sig dagens misslyckanden hem så tror jag inte det är något unikt för läraryrket. Men skillnaden gentemot andra yrken är kanske att vi får mindre credd för våra prestationer, vilket gör att det negativa får mer fokus. Om en it-konsult håller en bra presentation får han ryggdunkningar och positiv feedback från sina kollegor. Och även om eleverna kan visa uppskattning blir belöningen från kollegorna sällan densamma eftersom vi är "ensamma" i klassrummet.
Jag tycker att mina handledare har varit bra på att visa yrkets fram- och baksidor faktiskt. Självklart får man höra en del gnäll på lärarrummet, men oftast handlar det om själva systemet eller högre uppsatta personer och mer sällan om yrket som sådant.
SvaraRaderaSom tur är har jag fått handledare som trivs med sitt yrke och som inte har blivit bittra av det. Jodå, jag har fått höra "på min tid var det minsann bättre", men inte så ofta att jag stör mig på det.
Jag håller med Ellekari angående att man egentligen tar hem det negativa i alla yrken. Det är inte ofta man får credd för en bra prestation som lärare men man får ofta höra att man har gjort någonting fel...
Suck, ge inte upp, vi behöver er, barnen behöver er.
SvaraRadera